Onsdagslektionen: Inget är som sportsidorna

Många ungdomar är engagerade i olika sporter och intresset för sport brukar vara stort, inte minst i tonåren. Flera av eleverna brukar dessutom förekomma i resultatlistorna i lokaltidningarna. Allt detta ger dig som lärare möjligheten att fånga intresse för olika ämnesingångar. Välj det som passar dig och ditt ämne. Här finns för samhällskunskap, geografi och svenska.

Tidsåtgång:

Insamlingen av artiklar m.m. pågår under en vecka och kan skötas delvis under skoltid, delvis som hemuppgift. Uppföljningarna bör ta minst en lektion vardera. Det här är ju ett ämnesövergripande tema och samarbete mellan de olika ämnena är självfallet att föredra, även om de kan olika bitarna kan genomföras oberoende av varandra.

Förutsättningar:

För att täcka hela uppgiften på ett bra sätt bör ni ha tillgång till papperstidningar under hela tidningsveckan, spara tidningarna. I vissa fall kan det räcka med tillgång till tidningarnas webbupplagor, men det är inte säkert att all information finns där.

Övningar i geografi

De stora fotbollsligorna ute i Europa är i full gång, så passa på. Låt eleverna arbeta enskilt eller i par med en eller flera ligor.

Pricka in samtliga lag i landets förstaliga på en nationskarta, på papper eller på nätet. Välj ett lag i ligan och ta reda hur långa resor laget har till sina bortamatcher. Gör en lista över mest avlägsna matcher. Använder ni Google Maps (https://maps.google.se/) så är det bara att klicka på ”Vägbeskrivningar” och sedan skriva in ortnamnen.

Gör också en lista över de städer som finns representerade i ligan och rangordna dem i storleksordning.

Övningar som dessa ger en god förståelse för landets geografi!

Det går faktiskt att göra samma övning med den lokala serien för ”ditt” lag, eller för pojklags/flicklags-serien i den lokala tidningen!

Övningar i samhällskunskap

Sportsidorna ses traditionellt som ”manlig” läsning och innehållet domineras av traditionellt manliga sporter som fotboll och ishockey. Är det så?

Granska din lokaltidning under en vecka! Hur stort utrymme får kvinnoidrotten jämfört med manlig idrott? Är orättvisan total, eller är det rent av en ganska rättvis fördelning?

Mät utrymme för manligt och kvinnligt, och för olika sporter, under en vecka. Mät helt enkelt spaltmillimeter! Skaffa dig bra argument för ökad jämställdhet – om det nu behövs.

Avsluta med en diskussion i klassen. Nu bör argumenten vara väl vässade.

Övningar i svenska

Granska sportsidorna och deras språk. Skiljer sig språket på följande punkter: Finns det många engelska låneord? Förekommer det många smeknamn på sportutövare? Är det skillnad idet avseendet mellan män och kvinnor?

Har ni tid så följ upp granskningen av sportsidorna med att skriva insändare i ämnet och skicka den till den tidning som ni granskat. Skriver gör man ensam, inte i par eller grupp, så här gäller det att formulera sina egna argument. Om ni arbetar två och två eller i grupp så låt de andra läsa och kommentera innan ni slutför arbetet.

Titta gärna på hur andra skriver sina insändare här: http://www.lardigsvenska.com/2011/05/att-skriva-en-insandare.html

eller här: http://opinionsskrivaren.blogspot.se/

eller här: http://skrivtips.blogspot.se/2007/04/skriv-en-insndare.html 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Geografi: Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap: Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Samhällskunskap och svenska: I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Tidningsskolan

Olika sorters texter

När vi pratar om texter i media, inte minst i tidningar, så brukar vi dela in dem i faktatexter och åsiktstexter. Exempel på faktatexter är vanliga nyhetsartiklar, reportage och korta nyhetsnotiser. De här texterna ska vara befriade från skribentens egna åsikter och istället redovisa fakta, det vill säga sådant som skribenten inhämtat från olika källor.

I en nyhetsartikel finns vanligtvis flera pratminus, citat med talstreck som i tidningsvärlden kallas pratminus. Dessa citat innehåller personliga åsikter men de här åsikterna är inte skribentens utan den som han/hon intervjuat står för åsikterna. Och genom pratminuset redovisar journalisten att det är en en annan person som säger de här åsikterna.

Med faktaartikel menas alltså att artikeln innehåller fakta och framför allt att den är befriad från skribentens egna åsikter! Vilket inte betyder att den inte ska granskas kritiskt av läsarens ögon. Texten kan vara subjektiv ändå. Skribenten kan ha valt en vinkel som gör att vissa fakta lyfts fram i rubrik och ingress därför att den som skrev ansåg att det var det viktigaste. Sådant är naturligtvis en subjektiv bedömning. Och läsaren vet naturligtvis inte vad skribenten utelämnat, som inte fick plats. Och kom ihåg, de som skriver i tidningar, pratar i radio eller tv är vanliga människor som kan göra fel!

Motsatsen till faktatexter är då åsiktstexter som innehåller skribentens egna åsikter. Exempel på sådana texter är politiska texter på ledarsidan, insändare och debattartiklar, recensioner och krönikor.

På tidningens ledarsida skriver personer vars uppgift är att producera just åsikter. Den som läser en tidning bör vara medveten om att det är åsikter i texten man håller på med.

Sportsidorna

På sportsidorna hittar man oftast flera olika sorters texter, exempelvis nyhetsreferat och krönikor. Men sporten är lite speciell, inte ens de rena nyhetsreferaten är befriade från skribenternas egna åsikter. Om reportern rapporterar om en fotbollsmatch innehåller texten oftast en rad egna åsikter. Någon spelare var bra, andra var dåliga. Domaren var bra, eller dålig. Matchresultatet var orättvist. Ibland får man intrycket att tidningen håller på de lag som kommer från tidningens spridningsområde.

Nationalencyklopedin

Sportjournalistik är lite speciell. Så här beskriver Nationalencyklopedin ämnet:

sportjournalistik, journalistisk genre utvecklad under 1900-talet, först i tidningarna, senare i radio och TV. Några stilistiska drag som anses utmärka sportjournalistiken är engelska lånord, smeknamn på idrottsutövare och ett ymnigt bruk av metaforer och starka, dramatiska uttryck. De olympiska spelen i Stockholm 1912 spelade en viktig roll för sportmaterialets införande i de svenska tidningarna, men det var först 1920 som Dagens Nyheter samlade allt sportmaterial till en daglig avdelning, ledd av David Jonason. Pionjären bland svenska sportjournalister är annars Torsten Tegnér, som 1915-68 i Idrottsbladet skapade ett svenskt sportspråk och skolade en lång rad journalister som sedermera tog över i andra tidningar. Vid flera framgångsrika lanseringar eller relanseringar i modern svensk press har sportjournalistiken spelat en viktig roll, t.ex. i Göteborgs-Posten på 1920-talet, Aftonbladet på 1930-talet och Expressen på 1940-talet.