Måndag: Leta lokala kändisar

Bakgrund:

Tidningsveckan 2013

Nyhetsförmedling i svensk dagspress

I Sverige finns cirka 170 dagstidningar. De flesta är lokala morgontidningar, som kommer ut som papperstidningar, allt från en dag i veckan till veckans alla dagar. Flertalet av dessa finns också som webbtidningar för läsning i dator, ipad eller mobil. Många dagstidningar lägger också ut hela sin tidning i pdf-format som service till prenumeranterna. Gemensamt för alla dagstidningar är att få lönsamhet i både pappers- och nättidningen.
En lokaltidning fokuserar sin nyhetsbevakning på närområdet, medan en rikstidning har ett bredare utbud av nyheter från hela Sverige och världen. Lokaltidningar strävar efter att vara riktigt nära sina läsare och har därför ofta flera lokalkontor utanför själva centralredaktionen.

Mer fakta finns i Svensk dagspress.

Lektionsförslag för låg- och mellanstadiet:

För lågstadiet

Leta lokala kändisar!
Släpp loss eleverna med dagens tidning! Låt dem leta efter nyhetsbilder på personer som de känner eller känner igen. För samtal med eleverna om bild för bild. Många har säkert samma bild. Om inte eleverna hittar några som de känner igen kan uppgiften lätt göras om till att samtala om andra personer i tidningen. Förslag på samtal:

• Vem är det på bilden?
• Hur känner du personen?
• Var är bilden tagen? Varför just där?
• Varför är personen med i tidningen?
- Vilken journalist har personen mött?
• Vem har tagit bilden?
•  Varför tror ni att tidningen ville skriva om personen?

Samla eventuellt bilderna på något sätt eller gör detta till enbart en muntlig övning i att förstå vad en tidning är och vad som blir nyheter.

Lgr 11
Kursplanen i samhällskunskap
Syfte: Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Kursplanen i svenska
Syfte: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka
sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Årskurs 1-3
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olikamottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationen.

För mellanstadiet

Det händer nära oss
Vilka nyheter kommer från området där eleverna bor? Låt eleverna ta reda på det! Samtala och läs de nyheter som eleverna föreslår. Använd en av dessa till att gå igenom hur en artikel ser ut i tidningen. Gå tillsammans igenom och titta på:
– rubrik
– bild
– bildtext
– ingress
– brödtext
– pratminus
– byline
– andra redigeringsdetaljer som citat, faktarutor, grafik med mera.

Låt eleverna fundera på:
– vilka frågor som journalisten kan ha ställt.
– vilka andra frågor som journalisten kunde ha ställt.
– vilka andra personer som han eller hon också kunde ha intervjuat.
– hur journalisten fått annan fakta än vad intervjun gav.
– hur bra bilden/bilderna passar till texten. Alternativ?
– vad rubriken säger och om den har täckning i texten.
– om ingressen är informativ och lockar till fortsatt läsning.

Samla alla synpunkter i ett mejl till journalisten. De brukar gilla att få synpunkter och frågor från sina läsare, särskilt från unga och nu under Tidningsveckan.

Lgr 11
Kursplanen i samhällskunskap
Syfte: Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.

Kursplanen i svenska
Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Årskurs 4-6
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Tidningsskolan: 

Att läsa nyhetstexter

Tidningens layout ska hjälpa läsaren in i texten. Det är redigerarens uppgift att arbeta med den och skapa läsbara artiklar och sidor. Det är viktigt att inte bryta den så kallade läskedjan. I den här ordningen läser den vanlige tidningsläsaren:
- Bild
- Rubrik
- Bildtext
- Ingress och vidare i artikeln, brödtexten.

Lathund för redigering

• Rubriken ska locka till läsning och ha täckning i texten.
• Bildens innehåll ska stämma med det som står i rubriken.
• Bildtexten ska vara intressant och uppmuntra läsaren till att läsa hela artikeln. Det är bra om den berättar något mer än det som läsaren redan ser på bilden.
Ingressen ska vara lätt att läsa och locka till fortsatt läsning.
Brödtexten ska ge detaljer och innehåll och ska delas upp i stycken.
Mellanrubriker ger vilopauser för ögat och gör texten överskådlig.
Byline berättar vem som skrivit texten och tagit bilden.

Det kännetecknar faktatexter

Det finns många olika sorters texter i en tidning. Särskilt viktigt är det att kunna skilja på faktatexter och åsiktstexter. Viktigt inom journalistiken är att faktatexter ska bygga på kontrollerade faktauppgifter och inte på journalistens egna värderingar.

Exempel på faktatexter:

• Nyhetsartiklar
• Notiser
• Reportage
• Intervjuer
• Personporträtt

Mer om nyhetstexter i Mediekompass lärarhäfte, Tidningens texter, del 1.

Nyhetsvärdering

De nära nyheterna har högt läsvärde och utgör större delen av nyhetsförmedlingen i lokalpressen. De är viktiga inte minst för att hjälpa oss att förstå de stora sammanhangen. Lokaltidningens granskning av samhälle, politik och ekonomi med människan i centrum är också viktig för förståelsen av omvärlden.