Grundskolan: Introducera tidningen

Fri läsning
Innan du börjar använda dagstidningar i undervisningen bör du skaffa dig en uppfattning om elevernas tidningsvanor. Detta är betydelsefullt oavsett vilken ålder och mognad eleverna har. Det är mycket viktigt att starta på rätt nivå, så att alla elever är “med på tåget”.

Dela ut en tidning till varje elev och låt dem läsa utan några särskilda uppgifter kopplade till läsningen.
Observationspunkter:
¤ Verkar eleverna bekanta med tidningen?
¤ Vilken vana har de att hantera tidningen?
¤ Hur gör eleverna när de söker information? Bläddrar de på måfå hit och dit eller söker de metodiskt (via innehållsförteckning, bläddra framifrån/bakifrån eller …?)
¤ Vad tycker eleverna är mest intressant i tidningen? Vilka spontana kommentarer hörs?

Följ upp med en diskussion i klassen. Låt eleverna berätta vad som intresserat dem mest. Detta ger en god inblick i elevernas intressen, kunskaps- och mognadsnivå m m. Samtidigt får en sådan lite pratstund eleverna att upptäcka att tidningen innehåller mycket intressant läsning. De elever som kanske slog ihop sina tidningar redan efter ett par minuter med kommentaren “Här står ju ingenting!” brukar upptäcka motsatsen när de får höra klasskamraterna berätta.

Pusselbiten
Använd klipp ur dagens tidning som ingång till diskussioner kring tidningens olika delar och innehåll.

Klipp “strategiskt” små pusselbitar från förstasidan, ledar-, debatt- och insändarsidan, familjesidan, sporten, lokala, in- och utrikes nyheter, annonser m m. Klistra upp klippen och kopiera till eleverna. Låt dem, enskilt eller i par, leta upp sidorna där klippen är hämtade. Detta kan bli ett tävlingsmoment. “Rätta” tillsammans och diskutera de olika sidorna.

Vad finns att läsa i en tidning?
Klipp tidningsbilder på människor i olika åldrar. Dela in klassen i lagom stora grupper och ge varje grupp en bild. Eleverna ska föreställa sig att de är personen på bilden och tillsammans hitta på namn, yrke, bostadsort och intressen.
Nu är det dags att försöka hitta fem olika saker eller sidor, som gruppen tror att deras person läser varje dag i tidningen. De kan markera direkt i tidningen eller klippa ut materialet.
Låt sedan varje grupp berätta för resten av klassen vad “de” läser. För in resultaten i en tabell på tavlan där tidningens alla delar finns med. Det är bra om eleverna är med och bläddrar i sina tidningar.
Avsluta med att jämföra resultatet. Vad läser många i en tidning? Vad läser unga och vad läser äldre människor? Finns det något som ingen läser? Hur tänker de som ger ut tidningen? Hur länge brukar personerna läsa tidningen och när läser de den?

Frågesport och tidningskunskap
Förbered frågor som kan besvaras med hjälp av dagens tidning. Sätt sedan frågorna i ett sammanhang genom att berätta lite om svensk dagspress. Låt gärna eleverna tävla parvis mot varandra. Ge dem en minut att hitta och skriva ner svaret.

Exempel på frågor
1. Hitta en rubrik som innehåller ett ortsnamn, ordet skola, EU eller något annat som finns i någon av dagens rubriker.

2. Vem är ansvarig utgivare för tidningen? Ange namnet!

3. Vilken är tidningens huvudnyhet idag?

4. Vilken reporter har skrivit texten till dagens “dragarbild”?

5. Vilka nyhetsbyråer kommer in- och utrikesnyheterna ifrån?

6. Hitta en insändare och anteckna vem som har skrivit den!

Fakta till frågorna
1. Rubriken är tidningens kortaste text. Ofta ger reportern ett rubrikförslag, men det är redigeraren som slutligen sätter rubriken.
2. Den ansvarige utgivaren är ansvarig för allt som finns i tidningen, vilket regleras av Tryckfrihetsförordningen och Publicitetsregler om etik för press, radio och tv.
3. Förstasidan är tidningens skyltfönster. Den allra viktigaste nyheten placeras högst uppe till vänster, i “vänsterkrysset”.
4. Dagens bästa bild, “dragarbilden”, ges stort utrymme på förstasidan. Den ska väcka nyfikenhet och intresse och få oss att vilja läsa mer. Redigeraren lägger först ut dragarbild och vänsterkryss och därefter övriga “puffar” på första sidan.
5. Lokaltidningarnas redaktioner bevakar först och främst det som händer lokalt. In- och utrikesmaterial kan köpas från nyhetsbyråer. TT (Tidningarnas telegrambyrå) är en svensk nyhetsbyrå. Stora internationella nyhetsbyråer är till exempel Reuters, AFP och AP.
6. Alla kan skriva en insändare och underteckna anonymt, men den ansvarige utgivaren måste veta vem som står bakom den. Denna text måste som alla andra texter i en tidning vara etiskt korrekt.

Frågesport med elevfrågor
Låt eleverna parvis skriva varsin fråga om innehållet i dagens tidning. Samla in frågorna och led frågesporten. Här kan två elever utmana varandra. Vem är snabbast?