Goda nyheter är inga nyheter?

Medierna beskylls ofta för att prioritera ”negativa nyheter” och att en olycka anses vara en större nyhet än en lycklig tilldragelse. Låt eleverna undersöka hur svenska medier rapporterar från främst utvecklingsländer. Ger medierna en alltför negativ bild av tillståndet i världen? Övningen tar avstamp i Svenska FN-förbundets sajt världskoll.se.

Uppgift 1: Tillståndet i världen

Tidsåtgång: 1 lektion.

Genomförande:
Låt eleverna gå in på FN-förbundets sida världskoll.se. På startsidan finns exempel på globala utvecklingstrender, under ”Jag i världen” kan eleverna jämföra länder med varandra och ”Index” listar artiklar och videoklipp om olika länder i världen. Ge dem en stund för egenstudier för att sedan göra Världskolls quiz.
Följ upp elevernas egenstudier med en diskussion. Fokusera på den bild som Världskoll ger av tillståndet i världen.

• Hur har elevernas egen bild förändrats?
• Var det något särskilt de förvånades över?
• Hur påverkar den gängse bilden av tillståndet i världen – eller den uteblivna bilden – vår känsla av att kunna påverka? Har eleverna blivit mer positivt inställda efter att ha besökt världskoll.se?

Uppgift 2: Samla in, analysera och diskutera

Den här övningen sker fortlöpande under en längre tid men avslutas med en lektions genomgång och diskussion.

A. Mediekompass genomgång av hur medier resonerar kring nyhetsvärdering, det vill säga vad som gör en nyhet. Börja gärna med att gå igenom kriterierna tillsammans.

B. Granska er lokaltidnings utrikessidor under en tid. Välj själv hur länge, en vecka, en månad eller fortlöpande. För att få ett bra mönster är det bra om denna fas pågår en månad.

C. Spara artiklar ni tycker är intressanta.

D. Notera samtliga artiklars ursprung (ex: Bryssel, Singapore, etc). Pricka in samtliga platser på en världskarta (en blindkarta). Hittar ni något mönster? Varifrån kommer nyheterna? Diskutera.

E. Vem eller vilka har levererat nyheterna? Är det nyhetsbyråer (är då AP och Reuters helt dominerande eller hittar ni andra?) eller har kanske tidningen egna reportrar på plats?

F. Avsluta perioden med genomgång och diskussion i klassen där ni gör en helhetsbedömning av rapporteringen.

• Är den negativ eller positiv?
• Vilka bilder av verkligheten kommer inte fram?
• Är det några länder ni saknar på de svenska utrikessidorna? Vad kan det bero på att de länderna inte finns representerade?
• Är det några länder som ni skulle vilja läsa mer om i svenska tidningar? Varför?
• Vilka kompletterande källor kan ni komma på som skulle ge en mer heltäckande bild av tillståndet i världen? Hur vet man att man kan lita på dem?
• Hur kan även långsamma förändringar och mer positiva nyheter komma med i nyhetsflödet?

Uppgift 3: Skriv en artikel

Använd världskoll.se och era egna sparade artiklar och skriv en egen nyhetsartikel om något av de skildrade länderna eller områdena – försök att använda en positiv vinkling! Artikeln ska innehålla 1800-2000 tecken. Följ instruktionerna noga – utifrån fasta regler kan man gå vidare och improvisera. Betona de olika processerna i journalistiskt skrivande: insamlingsfas, kritiskt granskande av materialet, sovrande och till sist skrivande.

A. Insamling och kritisk granskning
Välj ut det som ni tycker varit det viktigaste och lyfta fram det i er artikel. Kolla era källor noggrant! Finns det anledning att vara tveksam till några uppgifter? Är det något som inte kommit fram?

B. Sovring/vinkling
Vinkla mot det ni tycker är allra viktigast. Just det ska finnas i er rubrik som ska vara kort och locka till läsning.

C. Skriv

• Följ upp er vinkel i ingressen som ska vara kort, helst inte längre än 200 tecken. Artikeln bör innehålla 3-4 pratminus, d v s citat, som skrivs med talstreck (pratminus) och alltid på ny rad. Använd citat från världskoll.se eller era sparade tidningsartiklar. Om ni arbetar två och två kan ni intervjua varandra och använda citat från er samarbetspartner.
• Skriv er artikel så att ni placerar det ni tar upp i ”viktighetsordning”, viktigast först, minst viktigt sist.
• Sätt in två eller tre mellanrubriker i er text. Det underlättar för läsaren att hitta rätt och det ger ”luft” i er text som annars riskerar att bli för tät och avskräcka läsare.
• Om ni har tid, försök att tänka på vilken typ av bild ni skulle använda till artikeln. Bilder ger starka signaler och påverkar i hög grad hur vi uppfattar en text.

Fortsättning

Fortsätt diskussionen även efter er granskningsmånad! Ge klassen i uppdrag att fortlöpande uppmärksamma nyheter av den här typen och uppmuntra dem att hänga med i den internationella rapporteringen. Avsätt då och då en stund till att ta upp den senaste tidens nyheter från ”stora världen”. Ett alternativ till detta är att låta en eller några elever ha ”jour” en vecka i taget och ansvara för att nyheter av den här typen sparas fortlöpande. Följ upp med rapporterings- och diskussionstillfällen.

Fler lektionstips från Mediekompass

Varför hamnar cricket på förstasidan i Australien? Övningar i nyhetsvärdering
Varför får vissa nyheter stort genomslag och medieutrymme medan andra knappt syns i tidningen? Välj bland fyra övningar med fokus på medier lokalt, nationellt och globalt.
Till lektionstipset.

Om Svenska FN-förbundet

FN-förbundet erbjuder lärarhandledningar och studiematerial anpassade för elever i olika årskurser. På FN-förbundets hemsida går det att beställa och ladda ner material om millenniemålen, mänskliga rättigheter, klimat och mycket annat. Mer information finns på FN-förbundets webbplats för skolmaterial.

Kopplingar till skolans styrdokument:

Samhällskunskap, grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Svenska, grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Samhällskunskap, gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Svenska, gymnasiet
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

• Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
• Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
• Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
• Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.