Diskutera hbt-frågor utifrån tidningar, bloggar och tweets

Tidsåtgång: Anslå en lektion till introduktionen. Sedan kan man välja en eller flera inriktningar på att följa upp introduktionen, antingen en faktagenomgång kring den så kallade hetslagstiftningen, eller gå vidare och diskutera attityder rörande exempelvis olika sexuella läggningar. Slutligen ger den här nyheten en möjlighet att granska hur medierna behandlar kungahuset. Varje inriktning torde kräva minst en lektion.

Introduktion

Massmedievärlden av idag är mycket mer än tidningar, radio och tv. Framför allt är den kommentarernas värld. Mängder av människor kommenterar nyhetsflödet. Nyheter i traditionella medier kommenteras i kommentarsfälten, i bloggar och i tweets.
1. Låt eleverna läsa en eller flera tidningsartiklar som rör kronprinsessans prisutdelning på gay-galan den 4 februari och inte minst kommentarerna till artiklarna. Ta en redogörelse/kommentarsrunda i klassen.

Diskutera:

• Varför blev det en nyhet när kronprinsessan presenterades som prisutdelare?
• Vilka följder kan det få för homosexuella personer och samhället i stort att kronprinsessan var prisutdelare?
• Vad fokuserar kommentarerna främst på?
• Är det människor med extrema åsikter som ofta syns och därmed dominerar kommentarsfälten?
• Är det en fara i en demokratisk diskussion?

Artikellänkar
Dagens Nyheter: Kronprinsessan hyllas efter gay-galan
Klicka sedan på Tweeta och läs vad som skrivits.

Aftonbladet: Firade med kysskupp (Jonas Gardells kommentarer till priset)
Klicka Tweeta och läs

Aftonbladet: Victorias tal på galan – ord för ord
Klicka Tweeta och läs

Expressen: Video med kronprinsessans tal

Den 6 februari ägnade Expressen sin ledare åt ämnet: Vackert Victoria

Inriktning 1: Fakta kring hetslagstiftningen

Detta är grunden vi har att hålla oss till när vi diskuterar vad som är övertramp när det gäller attityder gentemot enskilda människor och/eller grupper av människor. År 2002 infördes det som i dagligt tal brukar kallas för ”hetslagstiftning”. Det gäller Brottsbalken 16:e kapitlet, 8:e paragrafen. Läs paragrafen och diskutera igenom vad den egentligen innebär.

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.
Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Lag (2002:800).

Även om vi fokuserar på frågor kring olika sexuella läggningar (Hbt-frågor) så missa inte att ta upp alla de grupper som nämns i paragrafen.

Inriktning 2: Attityder

A. Googla ord som ”HBT-frågor”, ”gay”, ”bög”, ”lesbisk” och olika tidningsnamn (alternativt använd Mediekompass mediesök i högerspalten på sajten). Använd gärna er lokala tidning så att ni om möjligt kan få lokala exempel!

• Vad har skrivits om olika sexuella läggningar?
• Analysera texter och undersök vilka intryck ni får av texterna. Är de accepterande av olika grupper, visar de sig öppet negativa eller är de neutrala?

B. En vanlig nyhetstext ska vara en faktatext, vilket betyder att skribentens åsikt inte ska synas.

• Lever texterna upp till detta?
• Vad är “accepterat” och på vilket sätt bidrar medier till att forma vår bild av enskilda människor och hela grupper?
• Ge eleverna i uppgift att stryka under alla ord de anser ge uttryck för personliga åsikter, positiva såväl som negativa.

C. I den första deltävlingen av årets Melodifestival gick artisten YOHIO från Sundsvall till finalen senare i vår. YOHIO har en androgyn utstrålning.

• Hur skrev tidningarna om hans person?
• Nämndes hans utseende, utstrålning, etc, eller recenserade de bara hans låt och hans framträdande? Googla och läs!
• Kom till slut fram till själva grundfrågan: Behandlas människor på olika sätt beroende på vad de är istället för vad de gör eller säger? Vad ligger i den frågan? Diskutera!

Inriktning 3: Kungahuset – mäktigt eller maktlöst?

Så här skrev tv-profilen Pekka Heino på Twitter efter gay-galan:
”Efter tusen år av tystnad från kungahusets sida i HBT-frågor, så stod kronprinsessan Victoria där och strålade. #gaygalan skrev historia!!!”
Det heter ofta att kungahuset inte har någon makt, men frågan är om det är sant. Den här nyheten om kronprinsessan Victoria på gay-galan visar väl på att hon har makt?

Diskutera:

• Vad innebär makt?
• Vilka människor har informell makt?
• Är det rätt av kronprinsessan att ställa upp på gaygalan?
• Hur behandlar massmedierna kungahuset?
• Är de lika kritiska mot kungen som mot statsministern?

Ta en titt på listan över Sveriges mäktigaste personer 2012. Överensstämmer den med vad du tycker?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, samhällskunskap
– Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

– Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

– Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.

– Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Gymnasiet, samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna.